fredag 29 januari 2010

Rättvisa handlar inte om pengar

i Aftonbladets debatt skriver vår stadsminister om jobbskatteavdraget. Som om hans siffror var verkliga eller reella?? Naturligtvis höjs priserna i nivå med skattelättnader, det ser man i statistiken. Företaget är inte dummare än att de ser en möjlighet att pressa uppåt. De är heller inte sena att bilda karteller, medvetna eller omedvetna. För det finns också. En bilförsäljare känner större lojalitet med en annan bilförsäljare än med kunden. Det är till företagen jobbskatteavdragen går via en doft i vår plånbok. Elbolagen, mataffärer, frakt, omsorg. All privatisering som ökar på de enskildas kostnader. Vi är fetblåsta!!
Morot och piska. Morot eller piska visar tydligt de nya klyftorna i samhället. Vilka behöver morötter i form av bonusar för att arbeta? Vilka blir tvingade till sämre villkor med piskan hängande över huvudet?

HÄNG DEM HÖGT!

Valet

Nu igen.
Som om vi hade något...
Alla partier trängs i mitten som i den där leken när man viker ihop en tidning mer och mer och man ska dansa på det som blir kvar. Hoppas bara kd sd trillar av...
Ska skriva om morot eller piska om en stund ska bara dricka kaffe först.

Fler kvinnor röstar rött ,män blått. Vad säger det om mänskligheten? Det mest abstrakta vi har i vårt så kallade moderna samhälle är pengar. Pengar är en fiktion. Och vi låter ett påhitt styra våra liv!

Coelho Ahndoril vill in i riksdagen

Vore fint att bo i land som förstår att kultur är en del av att vara människa. Hela systemet samhälle/land bygger på transferering (resursöverföring utan direkt motprestation) och det inbegriper allt; infrastruktur industri kapitalmarknad vård omsorg kultur. Varför är det så svårt att förstå för somliga?

Författaren J D Salinger har dött

Mycket mycket tråkigt! Känns som att bli lite föräldralös.
"Räddaren i nöden" har fungerat som en närvarande "förälder" genom åren konstigt nog...
Får trösta mig med att den ju finns kvar, ändå...

torsdag 28 januari 2010

Varg

Härligt med allt bråk om vargarna. I VARG artikeln 1 eller artikel 2 för idag säger Andreas Carlgren att 20 vargar ska tillföras stammen. Konstigt då att skjuta av ett gäng först?? Lika konstiga är alla skogsmullar som skriker att bara de som bor där vargen finns får uttrycka sig och bestämma!! Ja, men låt avfolkningsbygden klara sig själva då. Hörni bilda ett eget land; "Hallå är någon där?" kan det ju heta.... Ge fan i mina skattepengar bara, till era glesortsbidrag!!
Fattar ni inte att vargrädslan handlar om något helt annat en verklig rädsla. Gå till en psykolog...

Kultur är inget för klenisar

Vad är det som får människor att tro att kultur skulle kosta vårt samhälle mer än annat gemensamt? De som förespråkar kultur som "bär" sig vill de inte heller betala för sjukvård de själva inte behöver eller vägar de aldrig åker på? De är så fetfel ute att jag undrar vad man ska göra med dem, klä ut dem till vargar?

Croneman

Bäst är han när han blir lite förbannad, Croneman! En sorts helig ilska som värmer. Börja med att läsa all annan trams i tidningen avsluta med Croneman och hela dagen blir lyckad!
Johan Glans är en medioker lagomtramsare som beskär folk utan att riskera något själv. Jag har länge funderat på hur en sådan som Glans kan få så mycket utrymme i TV. Orsaken kan väl ändå inte bara vara att han är släkt med någon på SVT (som annars är starkt meriterande). Vad för mer tjänster erbjuder han vem?

onsdag 27 januari 2010

En skitfilm är en skitfilm

Strunt är strunt och snus är snus, om än i gyllne dosor, som Nisse sa...
Det rasar en "debatt" om filmkritiken om dess avstånd till publiken
Men har kritikernas kritiker aldrig funderat över att "folk" vill se skitfilmer, oavsett Guldbaggar eller bra kritik? Tittarna är medveten om att filmen kanske inte är "bra" men ser den ändå och tycker att den är… tja… "bra"...
Om man har som jobb att recensera film ja då förväntas man ju ha vissa professionella kriterier och krav på filmerna man ser. Ska man tycka som "folk" behöver man ju inte kunna något.
Så skit på er! Låt folk se vilka filmer de vill och låt kritiker recensera som de vill, men ge inte förgyllda baggar till förgylld skit!

tisdag 26 januari 2010

AAAH!

Plötsligt står det klart för mig! Nu inser jag vad de håller på med varje år. Ha,ha,ha. Jag har gått omkring och trott att GULDBAGGEPRISET verkligen handlar om de bästa insatserna, hur dum får man bli! Av en slump läser jag varför priset delas ut; "för framstående insatser för den svenska filmen under det gångna året". Då är det ju självklart hur mediokra filmer och halvdassiga insatser kan få så mycket utrymme; PENGAR "FÖR DEN SVENSKA FILMEN"!

Follow the money, typ.

söndag 24 januari 2010

makabert i DN

I papperstidningen i dag står det om hur barn far mest illa på Haiti. På sidan 10 längst ner annonserar LANGLEY. Om du beställer en resa till Guadeloupe (grannö) ja då bor och äter dina barn gratis! Mittemot i tidningen annonserar Rädda Barnen och ber dig skänka en 50 lapp till barnen på Haiti. Verklighetskrocken blir i det närmaste Makabert! Men ändå en ganska talande bild om världen; Vi äter oss mätta och kanske får några behövande det som eventuellt blir över..

torsdag 21 januari 2010

Hanne kjöller

Journalist på DN. Specialist på korta elaka översittarnotiser. Orädd, använder gärna sin makt och är källa till hat. Men också rolig. Hennes anti-varg-hatar-kampanj är både bra och underhållande. PÅ SKOGSMULLARNA BARA! Heja Hanne...

tisdag 19 januari 2010

Skådespeleri enligt Peter Bryngelsson


Peter Bryngelsson skriver i en artikel i DN om autenticitet och amatörism i kontrast till skådespelarens fördömda tillgjordhet. Ett felslut, en frontalkrock i främre betongloben. Men det är alltid lätt att skita i den hand som inte föder en, som man säger i kultursvängen…
Han skriver:

"…I en annan av höstfilmerna, ”Flickan”, kolliderar barnens övertygande äkthet med de etablerade skådespelarnas durkdrivna rolltolkningar. När den lilla tjejens påstådda genomskådande av vuxenvärlden prisas i recensioner ser jag också hur den lilla flickans nakna ansikte och funderande blick genomskådar de etablerade skådespelarnas teatrala gester."

Tillägger:

"Kan alltså det proffsiga hantverket bli ett hinder för att gestalta mänskliga frågeställningar på ett trovärdigt sätt?"

Och fortsätter:
"Publiken vill bli berörd och den stiliserade
proffsigheten tråkar inte sällan ut den snarare
än att drabba den."

Okej, vad har vi nu. En kompositör, skribent och huvudlärare i filmmusik vid Malmö musikhögskola som skriver att skådespeleri är skit när det är utbildade skådespelare som står för den! Ja, i hans position är det lätt sak att skita nävarna fulla på skådespelarna, men regissörerna, de verkliga slabbedaskarna slipper korvarna, för de är ju potentiella arbetsgivare! De flesta haverierna står regissörerna för. De saknar oroväckande ofta verktyg för att kommunicera sina eventuella konstnärliga visioner med medarbetarna. I den mån de överhuvudtaget har några visioner förutom att göra häftiga bilder och "(o)roliga situationer"! "Farväl Falkenberg" är ingen film, det är ett "format" som varken har med konst eller skådespeleri eller regi att göra. I det formatet spelar det ingen roll vad man gör det blir ändå "bra". Alla ser något nytt och gripande eller känner igen sig och man slipper åtminstone all annan skit som vanligtvis spelas in. Det görs överhuvudtaget ingen gestaltning varken i filmarbetet eller efterarbetet, gestaltningen står åskådaren för. Man fyller i och har överseende med, precis som man gör när barnen har uppspel i skolan. Att skådespelare "låter tillgjorda" beror på att regissören får dem att låta så. Jesper Ganslandts kommentar runt inspelningen av "Apan" säger allt; han har inga verktyg förutom förnedring.
Att som Peter Bryngelsson ställa dessa "formatfilmer" mot skådespeleri tyder på att han inte vet vad han pratar om. Det är helt enkelt ett kraftigt felslut. Vem är arbetsledare? Vem har den övergripande kontrollen? Naturligtvis regissören. Skådespelarna i detta lilla land håller ganska hög standard, men regissören av den kaliber vi pratar om vet inte vad de ska göra med dem, de är rädda för dem! Det är lätt då att filma en dialog på en buss bakifrån med amatörer. Det är ju så djävla segt att det måste vara bra. För är det inte bra sitter man ju där och tittar alldeles i onödan och har dessutom blivit blåst på pengarna. Nä bättre då att bli gripen och tycka att det är autentiskt för att de pratar som i "verkligheten". Vilket blaj!
Detta säger ju inte, gott folk, att det inte finns mycket nördiga tonfall på Svensk film som kommer uthoppandes ur bildsköna skådespelare Man fattar fan inte hur vissa saker tar sig förbi regissören. Som dessutom måste både ha sett och hört skiten hundratals gånger innan de slänger dyngan på mig genom TV:n eller via filmduken. Inte sällan ackompanjerad av bisarr medlöpande filmmusik. Undrar ibland om inte kompositörer fläskar på av ren frustration.

DN:s Patetiska kulturpris


Varför alla dessa utnämningar och nomineringar, vad är det som är så intressant? Jag skiter högaktningsfullt i vad DN (eller några tyckare där) tycker är prisvärt. Det betyder ingenting! Jo, att jag inte tycker likadant. Vanna Rosenberg vad har hon gjort, egentligen, som berättigar en nominering? Mig veterligen ingenting. Hon är snäll rund och go, men… Vem eller vilka känner hon i kultureliten som har gett henne denna status? Eller pissar alla i medvind? Kvarteret skatan torde ju inte vara en merit så uselt som det är. Men eftersom programmet bygger på såndär lite lagom medelklass nonsenshumor så är det totalt ofarligt och därför kan alla rädda lugnt sitta och titta utan att få ångest. Man tittar inte för att det är bra, man tittar för att man tror att alla andra tittar. Som millenium-filmerna. Noomi Rapace nominering börjar; "Noomi Rapaces internationella genombrott saknar motstycke" och det förstås värt att fira… Syns man mycket måste man vara bra, eller hur! Filmerna är ungefär lika spännande att titta på som när bonden plöjer. När man har tröskat igenom skiten kommer man ut på andra sidan med dynga i vartenda hudveck. Och vad finns egentligen kvar av Michael Nyqvists skådespeleri när han lärt sig stänga munnen och sluta fippla med ögonen? Det är så tomt, så tomt, men mammon firar förstås triumfer. Det finns ett ordspråk för det; Mycket vill ha mer, fan vill ha fler och helvetet blir aldrig fullt. Jag blir så trött!
Etiketter: