Det mest abstrakta som finns är valuta, pengar. Pengar är fiktion och de som förvaltar fiktionen är bankerna. Bankerna är alltså själva sagoberättarna. Lever man i den världen av sagor kan det kanske vara svårt att veta vad som händer och tänks i den riktiga världen. Den utan börsnoteringar, den värld som av någon outgrundlig anledning låter bankernas låsasvärld få finnas. Det är naivt av Feldt att tro att en värld av fiktion kan ta något som helst moraliskt ansvar
i den riktiga världen. Problemet är att vi tror att sagovärlden behövs. Kanske är det med bankvärlden som med dasspappret. Har man väl börjat torka sig med det är det svårt att tänka sig att sluta, för vem fan vill torka sig med handen?
Men när man tänker efter så klarar sig det stora flertalet människor i världen faktiskt utan papper. Ska vi…borde vi… eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar