måndag 1 februari 2010

Världen är sjuk, inte människa

Vem som är sjuk eller inte. Vem som ska få "bidrag" eller vem som ska misstänkliggöras avgörs mer av synen på människor och ekonomiska behov än av den enskilda människan. Dit har vinden vridit. Vi är faktiskt mitt i Charlie Chaplins "Moderna Tider". Vi är alla kuggar i Alliansens kugghjul.
Men talet om utanförskap, vad handlar det om egentligen? Utanför vad? Vilken gemenskap?Vi har väl inget arbetarkollektiv med gemensamma värdegrunder som ett innanför och ett stackars kallt utanför här i landet! Som om ett arbete skulle ge en tillträde till nattklubben förbi kön av "utanförskapisar". Nej, snacket om utanförskap är bara en politisk fint för att ytterligare stämpla de som för tillfället är arbetslösa. Och moralisera genom att mobilisera det sämsta i människan; förmågan att hata sin egen ras!
Det är egentligen ganska lätt att åtgärda "utanförskapet" och det är att avdramatisera arbetet. Och dela på jobben genom kortare arbetstid. Jobben räcker ju ändå inte, dela på dem!
Nä istället ska folk jobba övertid och jobba längre och jobba ihjäl sig.
Varför har vi skapat den moderna världen med alla maskiner och hjälpmedel? För att vi ska jobba hårdare och längre? För att politikerna skulle uppfinna det mest sjuka ord vi har, nämligen: "Livspussel". Vad är det? Vad är själva livet om livet med hem, nära och kära är något sorts obehagligt pussel spm ständigt är i vägen och skapar problem? Skulle inte det kunna vara så att det är "det andra" som är problemet. Arbetspusslet. Ge folk avdrag för "arbetsnära tjänster" istället, så kan de gå hem, städa och laga mat till barnen när de kommer hem från skolan.
Läs detta i Aftonbladet

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar